Succéåret 2011

Ja, så skrev jag på min blommiga kalender i januari 2011 med Skitåret 2010 färskt i minnet. Tidvis har väl året varit succéartat t ex när jag rest och klubbat i tio timmar på ett hett Berlindansgolv och ätit fantastiskt gott eller sett Arcade Fire eller när man hamnat på favoritlagets efterfest eller när man har skrattat till nervsammanbrottets gräns eller åkt vågrätt och lodrätt. Andra stunder har man fått se vänner gråta ögonen ur sig utan att kunna göra något. Även tjugohundraelva behövde väl kasta ur sig någon form av hjärtesorg men jag har personligen klarat mig bra, knackknack taiträ. Och jag har faktiskt dejtat, lite. Och jag har blivit "blond", bundit upp mig med både bredband och iPhone, köpt en svindyr och kär Macbook Air, kommit närmare flera vänner och fått några nya bekantskaper och för all del en helt ny extrafamilj. Sen blev jag också förolämpad, omkullkastad, negligerad, nekad, nästan sönderstressad och annat mindre positivt men låt oss inte älta - sammantaget har 2011 varit ett bra år.

2012 planerar jag att träna mer och på IKSU... t, lära Hafsa den 10-åriga (nya) familjemedlemmen simma, åka ännu mer skidor och jobba med något annat till sommaren. Önskar mig: pengar, lite romance, tatueringar och så lite hjärtesorg som möjligt för alla och en var