Min vän Physalis

Den fantastiskt vackra tjejen till vänster är min vän. Vi går i samma klass. Vi har många gemensamma vänner. Det enda som egentligen är lite dåligt med henne är att hon inte själv förstår hur bra hon är. Jag tror inte att hon riktigt har förmågan att se sina bra sidor utan att jämföra dem med någon annan. Någon som kanske är sjukt bra på just DEN grejen. Men Physalis, hon är typ bra på allt. På riktigt. Och jag blir så ledsen när hon inte förstår att hon är världens bästa värdinna eller tror mig när jag genuint säger att hon kanske är den absolut roligaste person jag känner. Och då har jag inte ens nämnt hur klok, förstående och fullkomligt enastående hon är. Att hon kompetent spelar gitarr och andra instrument, arrangerar luciatåg för sjuka barn, gör en fejkföreläsning för yngrekursen och lagar den bästa smörgåstårtan någonsin. Ja, jag kan fortsätta en bra stund till.

I perioder har jag samma problem. Det är direkt kopplat till när jag utsätter mig för Jämförandet. Klyschan då: Jag försöker, och lyckas oftast, se mitt egenvärde trots att jag inte ens är i närheten av t ex Physalis på någon av ovan nämnda punkter. Och det är okej - jag är bra ändå.

Och hon, hon är fantastisk.

Imorgon är en annan dag

Förra året var det också en annan dag.

Det var glada och fina människor.






I ganska skum belysning.










Avslutningsvis hade vi efterefterefterfest med whiskyreklam.


Imorgon är en annan dag, vi inleder med champagnebrunch bara.

Go' natt, GO' JUL

Punkt 4 fortsätter här

MAJSAN


GIDE/JONAS/R.KELLY


MORMOR/FAMILJEN


LINNEA/MIN FRILUFTSFÖREBILD


MANNE SOM MAMMA VILL SKA BLI MIN MAN


JANSSON X2 (Eller en räcker gott och väl)


För att inte glömma Martina, PH, Maria, Joner, Lovisa, Sofia, Amanda och alla som jag träffat i helgen. De kommer på bild en annan gång för nu får det vara nog med frosseri i hemlängtan, nostalgi och fina vänner. Nu: mat

Personer jag vill träffa ASAP

1. Datorn lever fortfarande.

2. Jag har haft en fin helg i Stockholm men har inte tagit en enda bild.

3. Jag har praktik i Sundsvall och längtar just nu hem så mycket att jag blivit apatisk.

4. Får jag träffa dessa personer snart snälla, rara, söta?

Edoner, med eller utan kostym


CH, med eller utan hatt


Jakob, med eller utan hans fru


Erik, utan visdomständer
Johannes, sjungandes Wham - Last Christmas


Oskar, helst utan korvhalsband

Dödens död

Ni hörde det här först: min dator kommer att dö inom kort

Hemskt mycket hej

Jag lever och mår. Min kamera kanske lever men inte med mig. Tur att man har gamla ex att plocka fram.

Fina vänner


Party


Happy Tannfors/Bastuklubben




Blev inspirerad av peruken, klippte lugg och skaffade mig ett band

Sen blev det rajraj

Lyxos

Inatt sov jag med filt. Nu äter jag frukost med världens finaste utsikt. Jag har det inte så illa ändå. Önskar jag kunde ta kort och visa er. MEN. Kameran är ju borta. Idag åker jag och hämtar mina sista grejer hos Kräkarn. Kanske blir det en regression, kanske blir det okej.

Eftersom jag inte har några nya bilder att bjuda på så får det bli några gamla. Från midsommar 2009 blir det, bara sådär.

Erik hade katterna med sig.


Maxime vann en krans i Yatzy.


Vi satt på en brygga.

Gulle

Alla som har hört av sig. MIZZ U.

Plus att jag visst får lån i juli så jag slipper SOC. Det är ju värt ett HURRA ändå.

Men: lyssnar på Whitney Houston

Skitåret 2010

Hej bloggen,

Du tycks bara locka mig när livet bjuder på motstånd. Vad sägs om detta:

1. Jag bor i en kappsäck, bokstavligen = hejdå Kräkarn

2. Jag har inga pengar = hej första kontakten med soc (inte kärlek vid första ögonkastet direkt) + allt annat som fattigdom för med sig

3. Jag har tappat bort min kamera med hundratals bilder som jag inte hunnit föra över = inga Bilder Fran Mitt Liv

Ja, jag tycker lite synd om mig själv. Klart att folk har det värre och det är fint väder och jag har fina kompisar (även om alla inte är här) och en snäll bror som jag får bo hos men ändå. Kan det inte bara bli ett lite, lite bättre år? Snälla.